finns det tydligen väldigt gott om. Man märker det inte minst på jobbet. Det är så otroligt jobbigt att behöva tjafsa i nästan varenda samtal man får på jobbet. Ska sägas att jag sitter i en växel, men det är ingen respekt mot oss som svarar utan man blir kallad för vad som helst som dem kan komma på. Det är alltså inte med skratt man går till jobbet.
Vissa dagar blir det helt enkelt för mycket så bägaren rinner över.
På lördag är det gammel mormors 80-års party som vi tänker spendera några timmar på. Det kommer nog bli en hel del folk som jag inte träffat på ganska länge.
Men samtidigt fäller jag ingen tår för det.